Hans berättade att båten första gången kom till Emil Karlssons Båtvarv, Lilla Stångholmen, Maderö 1906. På detta småbåtsvarv vinterförvarades den sedan fram till 1970. När varvet lades ned 1970 rekommenderades Arvedsson att flytta den till Hammarströms båtvarv på Runmarö. Enligt varvet var det alltid extra jobb med att få båten tät, vilket medförde ständig passning de första dygnen efter sjösättning. Det kan delvis ha berott på att han inte ville ha den levererad efter ”vårrustning” förrän fram emot augusti eftersom detta var den bästa tiden för att kunna studera fågellivet i ytterskärgården.
När båten kommit i sjön företog Arvedsson många turer med båten till öarna runt Nämdö, Långviksskär, Bullerö och Tärnskär. Under hela denna tid hade inte båten något namn. Dess vidare öden sedan Hans Arvedsson dog på 1980-talet är okänt.
När veteranbåtsnestorn Per Wermelin fann båten var den ganska nedgången men renoverades till ett underskönt skick. Hans gode vän, bibliotekarien Stefan ”Bokis” Andersson föreslog att båten skulle ges namnet Valkyrian, vilket skedde. Men driften av Nya Djurgårdsvarvet och skötseln och nöjet med Schubertkryssaren Alba II, tog allt mer av tiden för Per och Valkyrian blev stående. Så småningom fick en båthantverkare på varvet, Heleneborgsmedlemmen Greger Andersson, ta över något år för att sedan sälja till nuvarande ägare.
